Direktlänk till inlägg 8 oktober 2012
Vart ska jag börja? Det är miljoner tankar som åker runt där inne. Som ett helt universum, med planeter, stjärnor, och exlotioner. Det finns som två olika explotioner.. En för glädje, dom tiderna i livet där man bara vill skrika av lycka för att allt är så jävla perfekt. Och dom då man bara vill lätta från marken, släppa allt och dra ifrån. Jag vet inte vart jag är just nu, har varit fast i nån slags osäkerhet alldels för länge nu. Men saker och ting har ändrats så snabbt nu, tror jag är på väg in i en riktigt bra tid nu. Jag känner det på mig. Jag känner att jag måste låta livet gå. Jag behövde en riktig nystart, för att inte fastna igen. Nystart med allt, och har fått en riktigt bra början på det nu. Det kan nog bli bra Dags att göra nytt för mig. Får bara inte tränga bort känslorna.. Dom får komma ut på sinna sätt innan jag kör igång. Jag får inte fly från mig själv igen, jag kan inte gömma mitt riktiga jag.. Det är okej att känna, det vet ni va?
Mitt i allt det här, känslokaoset, eller vad man ska säga. Så är jag arg. Så förbaskat förbannad. Varför funkar världen som den gör? Varför får inte alla samma chanser? Oavsätt hur du är, ser ut, kommer ifrån, tror på ska du ha samma möjligheter att göra det du vill. För du ska leva det liv du är stolt över. Det ska vi inte bli stoppade för. Men somsagt, de blir vi. Alla får inte samma chanser, eftersom världen bara är full av en massa ideal. Jag vill inte vara nån jäkla peace and love poet, jag ville bara skriva ner lite av mina tankar. Som vanligt blev det rörigt, skrivit om lite allt möjligt.. Men det får ni stå ut med.